Immortality

So this is who I am
and this is all I know
And I must choose to live for all that I can give
The spark that makes the power grow

And I will stand for my dream if I can
Symbol of my faith in who I am
But you are my only
And I must follow on the road that lies ahead
And I won't let my heart control my head
But you are my only
And we don't say good bye
And I know what I've got to be

Immortality
I make my journey through eternity
I keep the memory of you and me inside

Fufill your destiny, is there within the child
My storm will never end, my fate is on the wind
The king of hearts, the joker's wild
But we don't say goodbye
But we don't say goodbye
I'll make them all remember me

Cause i have found a dream that must come true
Every ounce of me must see it through
But you are my only
I'm sorry I don't have a role for love to play
Hand over my heart I'll find a way
I will make them give it to me

Immortality
There is a vision and a fire in me
I keep the memory of you and me inside
And we don't say goodbye (we don't say goodbye)
With all my love for you and what else we may do

We don't say goodbye

Vi har en situation

Hur vet man att man gör rätt? Gränsen mellan att vara en hopplös romantiker och ren idioti är tunn...oftast så tunn så att du inte ens ser den. Bara för att det känns rätt i magen behöver det inte betyda att det är rätt, eller är det så enkelt?
Tryggheten tar tag i en och hjärtat blöder för att sanningen reflekterar smärta, gammal blandad med ny... frågor som man antaligen aldrig kommer att få svar på, om man ens vill ställa dom. Tidsfördriv eller hopp om kärleken? Har en fot på var sida...står och tvekar och undrar. Tacksam att jag har något att stå på överhuvudtaget. Räddaren i nöden...ja om du bara visste hur det snurrar.

Det är aldrig enkelt med mig...det vet jag. Beter mig som en kameleont och kan hugga utan förvarning. Har taggarna utåt, tro det eller ej (!) för att slippa känna, slippa bli avvisad.
Vi har en situation. Det är den bittra sanningen gott folk!

Mellandagar

Julen är över som så mycket annat. Snart nytt år och kanske lite förändningar. Håller tummarna för att det kommer vända nu...till det bättre så klart! :)

Har inte alls någon lust till att blogga just nu men jag vill bara lämna lite kärlek...uppdaterar snart igen.

Puss

Söka svar

Samhället idag förstör människoöden, familjer och drömmar. Dom blir krossade av alla nya bilder som målas upp om hur livet ser ut. Man ska ha den perfekta kroppen och dom perfekta barnen med den perfekta mannen. Bra jobb som bidrar till en stabil ekonomisk grund. Mycket materiella ting och yttre skönhet är lika med lycka. Så målas det upp idag... allt som avviker från detta är negativt. Detta resulterar så klart i att vi blir olyckliga för att vi inte kan uppnå detta uppmålade livet. Man kanske har familjen men inte det fina huset man önskar. Eller har man lyckats med sin kariär men man är fruktansvärt ensam. Kanske har man sett alla länder i världen men något saknas. För att inte glömma alla människor som inte har något av det. Vi glömmer oftast bort vad som är viktigt. Lycka är inte ett resultat av vad alla andra förväntar sig, det har inte med vart annat att göra. Inte för mig i allafall. Lära sig att älska sig själv och tillåta andra att göra det också, det är grunden.
Jag är en hopplös romantiker som vill tro att jag hade klarat vad om helst så länge jag haft mitt livs kärlek vid min sida. Alla hinder, motgångar och framgångar. Alla erfarenheter och utmaingar tills döden skiljer oss åt.
Ja, det är inte direkt så det fungerar längre. Majoriteten av oss blir adrig nöjda för det finns FÖR många valmöjligheter. Resultatet: Vi uppnår aldrig det heliga, djupa och äkta.
Ta ett djupt andetag och fråga dig själv... vad vill JAG?.. och någonstans där inne finner ni svaret på det som ni letar efter.

Vi har svaren inom oss men vi söker förgäves efter dom utanför oss själva, på andra platser eller i det oviktiga.

Puss och Kram

Från ett perspektiv till ett annat

Jag vill inte se tillbaka på saker jag gjort eller sagt, och känna att jag inte följt mitt hjärta. Jag vill inte se tillbaka och veta att jag sårat någon som inte förtjänat det... Men mest av allt vill jag aldrig någonsin se tillbaka på mitt liv och inse att ja kämpat för någon som inte kämpat för mig.
Vi offrar mycket för dom vi älskar...det är så det är. För mig går det hand i hand. Om man verkligen vill något så kämpar man för det och man ser inget annat. Det kommer innifrån och stålar ut, så att alla kan se.
Är du inte villig att offra, så är du inte villig att förändra och då är det inte kärlek....


"I'll never forget how you broke my heart, and you will never forget how I found someone to fix it"



Snart....
Godnatt :)

Moln

Söndag igen... dagarna går för fort ibland. Legat på soffan i stort sett hela dagen...så skönt, samtidigt som jag får lite ångest över att jag inte får saker gjort. Igår var det julfest med jobbet i Turning Torso. Hade jätteroligt men det känns ju idag kan jag säga...på många sätt.
När man ligger så på soffan så funderar man mycket på allt möjligt. Jag har sällan problem med att utrycka mig men när det är något känsligt och osäkert blir det alltid fel! Jag kan analysera ett senario sönder och samman i förväg och sedan står man där och allt blir bara så fel. Varför blir det så?
Jag är nog fruktansvärt sårbar just nu vilket jag hanterar fel. Vill inget annat än att återgå till mitt gamla jag...men det kan man ju inte göra. Man får helt enkelt låta sina sår läka i sin egen takt och hålla sig ifrån det som river upp dom under tiden. Framför allt acceptera att man inte alltid kan vinna.
Veckan som inträder i morgon kommer vara minst lika tuff för mig. Jag har tusen saker som ska fixas, sen så kommer Niko på onsdag...vet inte ens själv hur jag kommer att reagera, eller om jag ens vill träffa honom. Stort moln över onsdag med andra ord. Torsdag är det morfars begravning. Ännu ett enormt moln som jag vill undvika. Men det ska bli skönt att få ta farväl av honom...min Älskade morfar.
Längtar bara tills det blir ny helg så man kan stänga in sig och slappna av igen.
Vi får se hur det blir..en dag i taget. Jag älskar livet och tänker leva och uppskatta det till fullo!

Tack till alla er som finns här för mig. Ni är underbara.
PuSs

Spela kula

Kommer ni ihåg när man spelade kula? Det var det bästa jag visste, varje rast släpade man på sin tygpåse full av olika sorter, även på fritiden var det mycket kulspelande. Man övade och övade allt för att vara beredd när det var dags. Man fick en kick när man vann dom finaste kulorna och man satt under lektionen och planerade hur man skulle kunna byta till sig de allra bästa och mest värdefulla. Pratades mycket om dess värde och man disskuterade och annalyserade över vilka som var, som man så fint uttryckte sig "värdast". Fanns till och med något som hette "värde-märke" detta var om kulan hade ett litet hack eller så, ett tillverkningsfel var det ju oftast, inget man kunde försöka göra själv utan detta var exklusivt som attans. Var man även en duktig spelare fick man bra status och ännu fina kulor.



Nu när jag tänker på det, så är vi alla en salig blandning i kulpåsen...(haha roligt ord). Nä men vi har alla olika storlekar, färger, åldrar, skönhetstecken, bakgrunder. Vissa är lite suddiga av olika skäl, vissa är av sten och vissa kan man se rakt igenom.... och många av oss har otaliga gånger bytt påse...haha. Nämen haft en person som ett tag senare valt att oddsa bort oss, oftast bytit ner sig...men ändå. Så var det ju när man spelade kula, som sagt ett spel med risker, vinnare och förlorare, så som kärleken. Man slits med tiden vilket inte behöver vara negativt. Nej det ger oss oftast mervärde. Vi är inte längre grasklara. De som tar chanser och kastar sig ut i spelet har störst risk att bli skadade men är också de enda som tar hem storvinsten. Ligger man kvar i påsen och ser fin ut så lär man ligga där ett bra tag. Så jag tror att det är en mycket bra egenskap att vara lite stött i kanterna, skulle någon mot förmodan ifrågasätta det så kan dom gott få höra att det minsann är ett Värdemärke som skall uppskattas!

Julhandel och så...

Ja, vad ska man säga om denna hysteri runt jul och shopping? Min kära mamma kände nog att jag behövde ett litet "break" så hon tog ut mig i julhandeln. Fick köpt en hel del, men som alltid när vi två shoppar blir det mest saker till oss själva...hehe. Men ja, det var välbehövligt :)
Julen känns ju alltid lite magisk, speciell känsla i magen. Förväntan och familjen är närmre än någonsin. Jul och nyår är liksom vinterns enda höjdpunkter, utan dessa högtider hade man ju inte klarat av en svensk vinter...sjukt lång och seg och bara våren att se fram emot. Nä, jag är glad för julen, kommer dock vara annorlunda i år. Ingen morfar och en förvirrad, lite ledsen Evelina.
Tankarna går just nu till Vera och hennes kamp mot sig själv. Man försöker finnas, hjälpa och stötta men man vet att det aldrig är tillräckligt. Samtidigt som det tar mycket på mig... känner hennes rädsla och oro och delar hennes känslor. Jag vill bara att Niko ska komma hem och inse vad som är viktigt...börja tänka själv, är på tiden kan man ju tycka. Men jag Älskar Vera, hon finns alltid för mig och jag kommer alltid att finnas för henne på samma sätt. Håller tankarna över ytan och i det possitiva spåret för jag vet att vi fixar detta.

------------------------------------------------

Till dig....Du finns inte i mina tankar mindre för att du inte har nämnts. Jag saknar dock lite hur saker var innan. Du är frånvarande och det får mig att se rakt igenom dig. Tänka sig så fel man kan ha... Kommer vända inom kort, så väl känner jag mig själv. Det tror jag att du vet och det hoppas jag att du är beredd på. Tråkigt men inte så att jag sörjer...nej nej.. helt okej faktiskt. Har som sagt hänt värre saker sista tiden. Behöver ändå slå mig fri från alla dessa människor som vägrar att anstränga sig.

Nu ska jag kolla på resor :) hoppas hoppas hoppas vi kan resa snart!

Puss och trevligt kväll alla mina snuttisar!