Julhandel och så...

Ja, vad ska man säga om denna hysteri runt jul och shopping? Min kära mamma kände nog att jag behövde ett litet "break" så hon tog ut mig i julhandeln. Fick köpt en hel del, men som alltid när vi två shoppar blir det mest saker till oss själva...hehe. Men ja, det var välbehövligt :)
Julen känns ju alltid lite magisk, speciell känsla i magen. Förväntan och familjen är närmre än någonsin. Jul och nyår är liksom vinterns enda höjdpunkter, utan dessa högtider hade man ju inte klarat av en svensk vinter...sjukt lång och seg och bara våren att se fram emot. Nä, jag är glad för julen, kommer dock vara annorlunda i år. Ingen morfar och en förvirrad, lite ledsen Evelina.
Tankarna går just nu till Vera och hennes kamp mot sig själv. Man försöker finnas, hjälpa och stötta men man vet att det aldrig är tillräckligt. Samtidigt som det tar mycket på mig... känner hennes rädsla och oro och delar hennes känslor. Jag vill bara att Niko ska komma hem och inse vad som är viktigt...börja tänka själv, är på tiden kan man ju tycka. Men jag Älskar Vera, hon finns alltid för mig och jag kommer alltid att finnas för henne på samma sätt. Håller tankarna över ytan och i det possitiva spåret för jag vet att vi fixar detta.

------------------------------------------------

Till dig....Du finns inte i mina tankar mindre för att du inte har nämnts. Jag saknar dock lite hur saker var innan. Du är frånvarande och det får mig att se rakt igenom dig. Tänka sig så fel man kan ha... Kommer vända inom kort, så väl känner jag mig själv. Det tror jag att du vet och det hoppas jag att du är beredd på. Tråkigt men inte så att jag sörjer...nej nej.. helt okej faktiskt. Har som sagt hänt värre saker sista tiden. Behöver ändå slå mig fri från alla dessa människor som vägrar att anstränga sig.

Nu ska jag kolla på resor :) hoppas hoppas hoppas vi kan resa snart!

Puss och trevligt kväll alla mina snuttisar!