Val

Vi har alla olika mål här i livet. Utsatta för att vi ska ha något att sträva mot och ge oss hopp. Många väljer oftast en annan variant av detta målet, eller om inte det, en liten omväg i form av nya mål i andra riktiningar. Vi formas ju för varje dag som passerar, böjs och vidgas, ändrar oss och mognar. Kankse finner vi nya passioner och för vissa rör oförutsägbara händelser runt i denna grytan av visioner. Tror inte at det är många som i slutändan blev det dom ville bli som barn eller ens i vuxen ålder drömt om. Hur många gånger har man inte"bestämt" sig för att nå ett visst mål men sen så blev det ju ite riktigt så. Småsaker som att: Jag ska gå ner i vikt! - Jag ska börja spara 1000 extra varje månad... eller varför inte... -Från och med denna veckan ska jag ha städdag varje tisdag! Detta är så vanligt och en liten del av vardagen men framför allt ett bevis på hur snabbt även dessa kortsiktiga ändringar kan vara svåra att hålla sig till. Kanske inte så konstigt att man sällan håller länge löften man givit sig själv då. Beundrar människor som klarar sånt. Som spenderar en 5e del av sitt vuxna liv vid skolbänken för att bli läkare eller liknande och fullföljer det. Det är bevis på stark karaktär och en otrolig vilja men mest av allt så avundas jag dessa männiksor för att dom vet vad dom vill och dom väljer att följa den drömmen. Svårt att veta vad man vill och även när man vet så blir det sällan det man vill just då.
Minns när man var 15 år och skulle göra sitt gymnasieval, man hade ju ingen aning alls, inte jag i allafall. Jag tyckte att det var svårt och jobbigt, med all rätt kan jag ju säga idag och fraförallt helt fel. Att man som "barn" ska välja sin framtid inne hos en studievägledare när man redan är så förvirrad, vilse och pressad av vår värld, som man är i den åldern. Jag vet fortfarande inte vad jag vill men har insett en liten grej med det där. Man behöver inte veta det och framför allt så MÅSTE man inte bestämma sig. Det kommer när det kommer och OM det kommer. Vad som helst kan hända och vända så varför stressa? Gör vi inte det tillräckligt?

Följ ditt hjärta och lev livet, du har bara ett och det är ditt att leva.

Puss

Sjukling

Nu ha jag legat hemma i en hel vecka. Haft influensan och varit fullständigt handligsförlamad. Nu när det är fredag och jag varit hemma heeeeela långa veckan så känner ja hur uttåkad jag är. Fortfarande snuvig och lite hostig men betydligt piggare och gladare. Så ja, i helgen vill jag inte bara ligga på soffan. Håller mig ifrån alkoholen dock för att slippa nått jobbigt återfall men något måste hända!! Som ni säkert förstår så har jag inte mycket nytt att dela med mig av...endast vad som har hänt i alla diverse tv serier under veckan så om ni missat något...slå mig en pling vettja :P

Btw, vad är det för fel på folk?? Väx upp eller åtminstånde säg vad du tycker..börjar fan bli pinsamt nu enligt min mening...och NEJ det är inte upp till mig att lösa det så kallade problemet denna gången, för det handlar om dig och dina fix ideér.. inget annat!

Tack för mig!

Här byggs det!

Gud vad jag är dålig på att blogga, har även blivit dålig på att kolla min facebook och för att inte tala om min mail...haha 700 mail ligger olästa. Ungefär så ser det ut.
Prioriterar annat för tillfället, det som jag känner är viktigt. Bygger ihop gamla trasiga broar, sten för sten. Jag är på god väg och jag trivs som fisken i vattnet. Jag känner mig så fruktansvärt lycklig just nu, trodde aldrig att jag kunde ha det så här bra igen...men det är väl så man alltid tror antar jag. Tacksamheten är överväldigande och lyckan jag ser i dina ögon är så äkta och ärlig. Det är detta jag har kämpat för så länge, det är här ja hör hemma...hos dig. Som två pusselbitar som varit lite vilse under en dramatisk storstädning. Vi har hamnat på samma bord igen även om det tog sin tid...och vi passar sådär äckligt bra ihop som bara två pusselbitar kan göra. Klart man inte vågar pusta ut, det hade inte varit sådär jättesmart kanske. Inte heller lika roligt...man är ju lite av en sadist när det kommer till sitt eget hjärta...
Men nu ska jag återgå till brobyggandet, har MYCKET krafter kvar...Jippie!

Ledig idag

Idag är jag ledig..underbart att vara ledig på måndagar tycker jag, för man slipper den där känslan på söndagkvällen...den där vi alla har som arbetar mån-fre, Jag försöker göra något vettigt av denna dagen men verkar ha fastnat i soffan. Skönt det också iof.
Blev ingen fotografering i fredags på grund av tekniska problem men vi ska nog dit en annan dag. Igår åkte vi skidor! JIPPIE! Vallåsen var över förväntan...trodde inte att det skulle vara så roligt att åka skidor på Hallandsåsen men dom har ett riktigt bra snösystem så alla pister är öppna hela säsongen i stort sett. Självklart inte som Österrike men som sagt över förväntan...hehe. Underbar helg helt enkelt... :)
Jag får många fina komplimanger och kärleksfulla ord för tillfället. Spontana handlingar och känslan av att saker och ting börjar kännas riktigt bra igen. Men jag är rädd för att hoppa av glädje...leker mest oberörd och så... förnekar för mig själv antar jag. Rädslan av att bli sårad är nog för överväldigande så jag tar avstånd. Hoppas att jag kan sluta med det snart, eller får du kanske kämpa ännu hårdare ;)

Älskar dig my love!

Tack alla för gratulationerna och presenterna! Fylla år är det bästa som finns :)

Puss