Ett litet ord...
En annars så vanlig gest som förvandlas till något nytt
Känslor som guppar fram och tillbaka som en båt fast i en storm
Glädje så överväldigad men ändå helt osynlig
En blick som vänder upp och ner på allt
Närheten man aldrig vill lämna
Du lämnar mig aldrig oberörd... du är du och jag älskar det...
Minst ett år senare......
11 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar