torsdag 17 september 2009

Du

Ett litet ord...
En annars så vanlig gest som förvandlas till något nytt
Känslor som guppar fram och tillbaka som en båt fast i en storm
Glädje så överväldigad men ändå helt osynlig
En blick som vänder upp och ner på allt
Närheten man aldrig vill lämna

Du lämnar mig aldrig oberörd... du är du och jag älskar det...

Inga kommentarer: